
Det går i princip inte att göra klapperstensfälten på Nordkoster rättvisa på ett foto. Det tidlösa landskapet, som känns som att det skulle kunna vara vart som helst i världen med sina ljunghedar, åsar av mjuka stenar från istiden och blåa horisont, är sådär vidsträckt att det nästan känns andligt. Jag försökte fånga det på bild ändå.






Lämna en kommentar