En vacker höstdag i början av oktober åkte jag och fyra av de finaste tjejerna jag vet till Versailles. Vi hade inte jättemycket inplanerat under vår weekendresa till Paris, men vi visste att vi ville åka hit. Det var andra gången i livet jag vandrade genom spegelsalen, tittade ut över den enorma slottsparken och förundrades över den tidens överdådiga hov, och det var lika pampigt och dåligt organiserat som jag minns det.
Slottet och alla vackra salar är såklart fint att se (när de är öppna alltså… de hade visst råkat glömma att skriva på Versailles websida att Marie Antoinettes kammare var stängda för besök just den helgen vi var där), men det är parken som tar andan ur en på riktigt.
Och av alla fina små hörn i den stora parken, är Marie Antoinettes lilla lantgård min favorit. Den ligger allra längst bort i ena hörnet, så de flesta turisterna orkar sig inte dit. I stället får man gå runt njuta med lite mer ensamtid bland små grönsaksland, ängar och dammar med äckliga karpar.
Hej!
Det ser så härligt ut. Jag vill dit och vi har en resa inplanerad till Paris i år, slutet av oktober. Jag undrar om du och dina tjejer fick stå länge i kö för att komma in vid denna årstid?
Mvh Anna