Två asanas som jag för några år sedan trodde var nästan omöjliga för mig – eller i alla fall låg väldigt långt bort i framtiden, är nu här. ”Practise and all is coming”, sa Patthabi Jois. Det verkar vara sant! Den första bilden är av eka pada rajakapotasana, där mina tår rör vid min hjässa (!!), den andra en variation av salamba sirsasana där jag vågar närma mig något som kanske liknar en bakåtböjning, vilket är väldigt utmanande för någon som har svårt att släppa på kontrollen. Nu får jag fundera ut vad mitt fokus för min egenutövning/sadhana ska vara nästa år…
Bravissimo