När är man redo att bli yogalärare?

IMG_6443 För en del är det motigt och resan dit är lång, för andra är det kärlek vid första asana. Att bli förtjust i yoga är inte speciellt svårt, det tar bara lite olika lång tid innan du hittar en lärare, yogastil och inställning som öppnar dörren för dig. När du börjar kalla dig yogi och hellre går på din yogaklass än på fest börjar tanken gärna formas: tänk om jag också kan förmedla yoga till andra? Jag tänkte berätta hur jag bestämde mig för att bli yogalärare från första början.

Jag hade tränat yoga regelbundet i ungefär fyra år när jag hoppade på en yogalärarutbildning 2009. Det var Power Yoga steg 1, arrangerat av ett utbildningsföretag som riktar sig mot gym och den hölls dessutom på träningscentret där jag praktiserade. Steget var alltså inte så långt.

Men innan jag bokade mig på utbildningen bestämde jag mig för att fråga någon om det var okej, kunde jag som inte ens tagit studenten, som inte ens fyllt 19 år, kunde jag vara en yogalärare? Så jag mailade till den som skrivit den allra första bok jag köpte om yoga, den största yogaauktoriteten jag kunde tänka mig. Ulrica Norberg. Japp, den Ulrica Norberg. Hon svarade (jag sparade mailet så precis såhär): ”Du är inte för ung! Jag var själv 20 när jag gick min första lärarutbildning. Bara att du reflekterar över detta är mycket bra och tyder på mognad.”

Tror ni inte att lillgamla tonårs-Lisa strök sitt ego medhårs ett par extra gånger och bokade in sig på utbildningen direkt efter det mailet?

Jag betalade utbildningen själv, men efter att vi test-instruerat inför gruppen frågade företagets gruppträningsansvariga Matilda med glimten i ögat när jag skulle börja hos dem. När jag tänker tillbaka på den tiden ser jag det ofta som den bästa skolan. Allt jag lärde mig på utbildningen fyrdubblades under mitt första 1,5 år som instruktör, bara genom att jag gick upp på mattan och försökte. Kanske var det lite av mina ”hundår”, men de var väldigt viktiga. Jag hade två fasta klasser per vecka själv, hoppade in för i princip alla som bad om hjälp, höll pass på sommaren när bara två personer kom och bytte om på tågtoaletten när jag var försenad. Man blir inte bättre på något om man inte övar – en klyscha, men en som är sann.

När jag började intrsuera kunde jag inte lika mycket om biomekanik, anatomi, sekvenser, intention, sanskrit, assisteringar eller teknik som nu. Jag hade bara två olika skivor yogamusik som jag varvade, och strukturen för min klasser var alltid densamma. Jag var inte lika rörlig eller stark som jag är i dag, och jag var definitivt inte lika trygg i mig själv. Men jag kunde förmedla något, och jag fick utrymme att lära mig.

Så när är man redo för att bli yogalärare? När du känner att du brinner för att förmedla yoga, eftersom du älskar det själv. Om du bara är ödmjuk inför allt du inte kan, men vill och vågar lära dig under tiden, är varken ålder, erfarenhet eller personlighet ett hinder. Det är i alla fall min ödmjuka åsikt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s