Hur skulle ett samhälle se ut utan män? Charlotte Perkins Gilmans hundra år gamla feministiska tankelek känns lika intressant än idag. Lisa Marques Jagemark fascineras av den klassiska utopin ”Kvinnoland”.
Krönika publicerad i Borås tidning 3 juni 2023.
Tänk dig att ett land uppe på en högplatå skärs av från omvärlden och bara kvinnorna överlever. Föreställ dig att de där kvinnorna sedan utvecklar förmågan att reproducera sig själva. Hur skulle ett sådant samhälle se ut ett par tusen år senare?
Det låter kanske som premissen för en ny tv-serie eller modern superhjältefilm – men romanen ”Herland” av Charlotte Perkins Gilman, som utforskar just den tankeleken, kom redan 1915. I vintras kom en nyöversättning av Emilia Fjeld på Ovipress i form av ”Kvinnoland”.
Som författare är Perkins Gilman förmodligen mest känd för novellen ”Den gula tapeten” som publicerades för första gången 1892. En klaustrofobisk skildring av förlossningsdepression, som förutom att vara bland det läskigaste jag läst också är berättartekniskt otroligt skickligt skriven.
Det huvudsakliga temat i Perkins Gilmans gärning, både som författare och debattör, var kvinnors sociala och ekonomiska situation. Hennes tankar om barnomsorg, jämlika äktenskap och att kvinnors situation berodde på sociala strukturer och inte biologiska faktorer var radikala när de kom.
”Det är otroligt spännande att läsa en hundra år gammal utopi som vänder och vrider på normer, strukturer och fördomar som i någon mån fortfarande känns samtida.”
”Kvinnoland” utgår från idén om hur samhället skulle se ut utan män. För att göra det ännu tydligare (och ge texten en ironisk nivå) väljer hon att skildra landet ur tre vita västerländska mäns perspektiv – upptäcktsresandena Terry, Van och Jeff tar sig till platån och fångas sedan där av kvinnorna (om än på ett väldigt milt sätt). De tvingas lära sig mer om landet och dess människor, samt försöker förklara deras värld för dem. Det är i mötet mellan dem som Perkins Gilman kan utveckla och undersöka sina feministiska idéer och ideal. Kvinnorna har skapat en välmående befolkning genom fokus på barnuppfostran, systerskap och utbildning. Där finns inga krig, ingen fattigdom. De tre männen är chockade över att kvinnorna kan hålla sams, att de inte förfaller till fåfänga, hysteri eller avundsjuka.
Det är otroligt spännande att läsa en hundra år gammal utopi som utforskar normer, strukturer och fördomar som i någon mån fortfarande känns aktuella. Visst finns det saker som placerar ”Kvinnoland” väldigt tydligt i sin tid. Tankarna om ras sticker till exempel ut för en modern läsare. Och synen på moderskap och hur det genomsyrar kvinnornas världsbild är ett så intressant och stort som ämne att det skulle behöva en helt egen text.
Utopier, dystopier och science fiction vrider och vänder på verkligheten, historien och framtiden. Tar normer eller idéer och drömmar om framtiden och gör dem till litteratur. Hur en kvinna född 1860 föreställde sig att kvinnor skulle leva om de var fria från förtryckande patriarkala strukturer, fria från den manliga blicken, är inte bara intressant ur ett historiskt perspektiv. Det är givande även för en kvinna född 1990.
Lisa Marques Jagemark 
Lämna en kommentar