(Det här är en något längre version av min avskedskrönika som publicerades i Borås Tidning 18 december.)
”Det här är sista gången, sista gången vi ses. Sista sången, sista sången jag ger dig.” När Jocke Berg sjunger sina avskedsrader med blanka ögon inför utsålda Tele2 Arena hörs det att det är sant. Det är dags att säga farväl till Kent.
Årets Way out west är över. Det var en regnig historia, men samtidigt såg jag många bra spelningar att jag förhoppningsvis glömmer haglet inom kort. Förutom de konsterter jag recenserade (se nedan), såg jag också ett gäng allvarliga män med gitarr briljera, som till exempel Vasas flora och fauna, Jason Isbell, James Bay och Hurula. Sämst var leran och underlaget, det faktum att inga regnjackor i världen klarar att stå emot GBG-regn och att man aldrig hinner se så många Stay out west-spelningar som man skulle önska.
I helgen gick Uport av stapeln, och två av recensionerna jag skrev i Ulricehamn finns nu på bt.se.
Om några dagar kommer det ännu fler, den här gången i Slottskogen. Så taggad på Way out west!
För er som inte kommer från eller känner till Borås, kan jag berätta att torsdagskvällarna är lite av en institution under sommaren. Förutom höjdpunkten – en gratiskonsert med en aktuell artist – är butikerna är öppna hela kvällen, uteserveringarna är fulla av folk och stadsparken blir dansbana som för länge sedan. I år har jag recenserat tre av dessa sommartorsdagar för Borås Tidning, och de kan du läsa här (eller åtminstone en av dem om du inte prenumererar):
I lördags var jag på en riktig arenakonsert. Bruce ”The Boss” Springsteen är en Ulleviklassiker, och han gav verkligen valuta för biljettpriset. Efter fyra timmar svettig gubbrock kände jag mig nästan yr i huvudet, som att ha blivit överkörd av en ångvält. Fast på ett bra sätt. Det var absolut inte fantastiskt hela tiden – faktum är att det var rätt segt i början – men jag är ändå väldigt glad över att ha sett en legend som faktiskt levererar. Läs recensionen på bt.se här!
PS. ursäkta mobilbild.
Den gångna helgen hade jag turen att se två stycken bra konserter i min hemstad. Allahelgons fredag- och söndagkväll i Borås var lyckade:
Hängde på Sveriges möjligen mest hypade festival förra helgen. Way out west tar över Slottskogen här i Göteborg med buller och brak varje augusti, och i år var det en bättre line-up än på länge. Förutom att jag hann se magiska konserter av bland andra Lorentz, Deportees och Father John Misty, recenserade jag även dessa för Borås Tidning:
Semestern är över och efter en vecka av admin-jobb på hemmakontoret känns det så skönt att sitta i en liten kall pressbunker på festival och jobba igen. Den här helgen hänger jag på Uport Musikweekend i Ulricehamn och recenserar bland andra Ida Redig, och fler är på gång att publiceras (hint: det kan röra sig om bland andra popsnöret Stenström här till höger).
Helgen som gick var väldigt meta – att se Bob Hund spela Helgen v. 48 på lördagen vecka 48 var speciellt. Och ännu mer speciellt var att få recensera dessa ikoner! Läs recensionen på bt.se här.
Två bra konsertkvällar i Göteborg: först den kanske allvarligaste av alla allvarliga svenska män med gitarr och sedan Norrköpings store son på en av mina favoritscener i stan. Det är klart att jag var tvungen att recensera, även om det inte är för publikation någon annanstans än på denna min egen plats i internetrymden, när båda presesterar så långt över mina högst ställda förväntningar.
För ett tag sedan såg jag Ebbot Lundberg på min ungdoms konsertarena Rockborgen i Borås. Det kan du läsa om här! (Tips: jag var inte överväldigad, men inte heller besviken.)
Dessutom fick jag äran att skriva kritik om Viveca Lärns nya feelgood-boksläpp Södra vägen till Saltön, som väver samman Saltönserien med Öster om Hedenserien. Den kan du också kolla in om du vill!
Det har hänt lite grann på kulturjournalistfronten i september. Den stora nyheten är att jag numera tillhör de litteraturkritiker vars recensioner kan publiceras av alla tidningar inom Gota Media, inte bara i Borås Tidning. Det känns självklart fantastiskt! Först ut var Louise Boije af Gennäs Folk av en främmande stam (finns inte online). I övrigt har jag också recenserat teater för första gången – du kan läsa recensionen här – och så lite Shirley Clamp på det (finns inte online). En mycket trevlig månad för en ung kulturkritiker, med andra ord.
För någon vecka sedan blev jag tillfrågad om att vara med som jurymedlem i en delfinal i Svensktoppen nästa, en musiktävling som i Borås hålls i samband med de välkända/ökända sommartorsdagarna. Då såg jag såhär förnöjsam ut, med orange hår i en liten soffa på scen tillsammans med Sara Nygren och Carina Bergek.
Senare på kvällen värmde Agnes upp boråsarna med hits och hippiesjal-backdrop, samtidigt som regnet som vräkt ner hela dagen bestämde sig för att hålla upp. Du kan läsa vad jag tyckte om den konserten på bt.se.
Just nu hänger jag på Bråvallafestivalen tillsammans med en god vän, för att skriva om spektaklet för Borås Tidning. Du kan läsa mina recensioner och uppdateringar här på bt.se – det finns redan texter om Markus Krunegård och Lana Del Rey, och mer är på väg!
Utöver strul med armband, extrema köer till allting, en pulserande huvudvärk och risken för regn under dagen har det varit en trevlig första dag i Norrköping. I dag väntar några av Lisa 16 års favoritband (Placebo, Mando Diao) och dessutom Veroncia Maggio, Kings of Leon och The Hives. Jag ska också göra en enkät om boråsare på plats: är du en sådan är det bara att höra av sig.
Lisa Marques Jagemark 