Shirley Jackson var en av 1900-talets mest inflytelserika skräckförfattare, med en otrolig känsla för det kusliga som vilar precis under ytan. Lisa Marques Jagemark har läst en av sina absoluta favoritnoveller på svenska för första gången.
Vad gör en skräckberättelse riktigt bra? Eller frågan kanske snarare är vad som gör en berättelse riktigt otäck? Jag har funderat på det sedan jag var i slukaråldern och betade av alla spökhistorier jag kunde hitta på biblioteket. Varför dröjde sig vissa av dem kvar i tanken, medan andra inte fick ett enda hårstrå att resa sig på mina armar?
Jag har tänkt på det ännu mer sedan jag i vuxen ålder återfann skräcklitteraturen som genre.
Självklart handlar det om tycke och smak. Vad man tycker är kusligt är personligt, även om jag tror att vi människor är mer lika än olika och därför säkert har många gemensamma nämnare när det gäller litterära skräckupplevelser också. För mig handlar det om en balans mellan det välkända och det okända. Att den fiktiva världen känns trovärdig även i det overkliga och, såklart, att den språkliga stilen håller ihop allting. Sedan är det alltid ett plus med en känsla av förundran, eller en oväntad vändning.
Det är, i min mening, något av det svåraste att skriva riktigt bra.
En skräcknovell som kallats en av världens bästa i sin genre är amerikanska Shirley Jacksons ”The Lottery”, och det är ingen överdrift. Det är en av mina favoriter också.
Jackson (1916–1965) räknas till en av de mest inflytelserika skräckförfattarna på 1900-talet. Men trots novellens ikonstatus utkom novellsamlingen (”The Lottery and Other Stories”, 1949) på svenska för första gången i somras, i Helena Fagertuns översättning på Modernista. Utöver de berättelser som ursprungligen ingick har man även lagt till ett par av författarens senare noveller.
”Lotteriet” är minst lika omskakande på svenska. Smart uppbyggd och djupt obehaglig i det att skräckelementen är så mänskliga. Den har också en oförglömlig slutknorr, en sådan där twist som är svår att få till utan att det bli förutsägbart eller krystat.
Det är en dag i juni och folket i byn samlas på torget eftersom det är dags att dra lott. Det är en årlig ritual, men exakt vad lotteriet handlar om kan läsaren till en början bara gissa sig till genom invånarnas spända dialoger. Gränsen mellan förväntan och ren fasa blir allt suddigare. Mer än så vill jag inte avslöja.
Shirley Jackson är dock inte en one-hit-wonder när det kommer till noveller. Hela samlingen är otroligt läsvärd, oavsett om man redan är intresserad av klassisk skräcklitteratur eller bara uppskattar berättelser som utforskar diskrepansen mellan skenet som vi människor vill upprätthålla – och det som sker under ytan.
Lisa Marques Jagemark 
Lämna en kommentar